Junie Sandra Helena
Lördagen, den 28 Oktober, så döptes vår lilla Junie. 
Vi vaknade tidigt och jag åkte till kyrkan med min vän Erik för att öva inför att vi skulle sjunga/spela piano senare på dopet. Det gick bra och det är verkligen häftigt att sjunga i en kyrka! Sen åkte jag hem till en pappa och dotter som låg och verkligen myste i soffan. Jag jagade upp dom för att jag ville åka till lokalen och förbereda, piffa och fixa inför dopfikat. Vi packade alla kläder och det vi skulle behöva under dagen och åkte dit. Junie sövdes och sov 2 timmar i vagnen utanför medan vi grejade. Vi fick väcka henne när det var dags att åka ner till kyrkan. Vid halv 1 var vi på plats i kyrkans källare där Junie fick mat och till sist på sig den fantastiska dopklänningen som Jespers farmor gjort för 50 år sedan. 
När alla gäster satt sig tillrätta i bänkraderna så gick vi tillsammans med prästen och faddrarna (Linda, Tobias och Ronja) fram genom kyrkan till dopfunten. (Nästan bröllopsfeeling på den, hehe)
Prästen hälsade välkomna och sen var det dags för mig och Erik att framföra låten, det gick bra även om jag var nervös. Såklart. Det var Lisa Nilssons "vart du än går", en perfekt doplåt. Jag och J kunde verkligen relatera till, och stå för, varende ord i låten. Jag fick tips av min fina chef Annie om just den låten för längesen.
Tobbe och Linda tände dopljuset och läste en text om det, Ronja hällde dopvatten och läste en text. Jesper läste också en text. Det var så fint.
Efter ceremonin så tog vi en bild med alla som var på plats (Js fantastiska idé) utom Ronja som hade ilat iväg till fikalokalen för att förbereda. Och gästerna åkte sedan i förväg medan vi tog lite snabba familjefoton med fotografen. Sedan upp till prästgården och dopfikat.
Lokalen var så himla fin! En nyrenoverad prästgård med en helt fantastiskt typ punchveranda, där vi dukat upp allt fika. Jag hade bakat bullar, min mamma kakor och Junies farmor tårtorna med hjälp av faster som dekorerat så fint. Kaffe, te och Junies farmors hemkokta saft. 
Jesper inledde med ett superfint tal och sen försökte vi hinna umgås med alla som var där.
 
Stort TACK  till alla som på något sätt var med och delade denna dag med oss och Junie. Vi är så otroligt tacksamma och nöjda. Vi pratade på kvällen om att man ibland känner en slags tomhet när dagar man sett fram emot är övet, men vi kände bara värme alltså. Så perfekt. ♥
 
Nu kommer en bildbomd (!!!) där de fina bilderna från kyrkan och på oss är fotade av Sanna Melander (faaantastiskt fotograf från Vindeln, även hon som fotade oss när Junie var liten) och de bilder som är mer "mobil-kamera-feeling" från fikat på är från mig eller min mamma.