Är det inte alltid lite pirrigt i kroppen inför helgen?

Man har allt framför sig och förväntningarna uppåt. Vi har massa mys framför oss i helgen. Mer om det imorgon. Idag ska vi (läs:jag) plugga och sen ska vi faktiskt bara mysa. Igår tog vi oss iväg på gymmet och jag försökta tajma in hennes andra sovstund på eftermiddagen och jag lyckades, on fleek så att säga. Vi åkte dit efter lunch och lite lek och gick in till mammas jobb (huset breve) en stund och sen bäddade jag ner henne i vagnen och gick ett varv runt huset och hon somnade som en klocka. Lämnade babyvakten ute med henne och hann träna typ 45 min och sen ta en lång dusch innan vi gick över till mamma igen. Jag styrde vagnen upp för trappen, baklänges ni vet, GUPP, GUPP, GUPP. Hon sov än. Sen ville mormor väcka henne och så blev fallet. Mys. Där gjorde vi gröt innan vi åkte iväg till maxi och hämtade upp 2 paket. Sen kom pappan hem och vi mös och busade innan hon somnade vid 20.

 

 

Till 23.30 typ, då gnällde hon och ville lixom va nära, men jag försöker vara lite hårdare med att inte lyfta upp henne i första taget nu och la mig därför på golvet breve med handen på henne. Och en kudde och täcke till mig. Och en matta under. Rätt tjock men ändå, en matta. Jag somnade där. 1 timme. Vaknade av ryggsmärtor. Haha. Sen sov hon till 7, fick ersättning i vår säng och somnade till halv 9.

 

 

 

Kram!