Jag känner någon slags uppgivenhet blandat med styrka. Idag kändes det som att allt skulle vända då hon åt riktig mat till lunch för första gången på 13 dagar, bara lite men ändå. Före det gröt. Och vatten såklart. Hon är till synes pigg. Trött och utpumpad såklart men ändå glad däremellan. Hon har återgått till att sova som förut, om dagarna, och inte prick hela som det var ett tag.
Vi tog en långprommis efter lunchtid, som vi gjort varje dag under denna period. 2 timmar igår och likaså idag. I vårsol mestadels. När vi kom hem igen körde vi på det säkra kortet - välling, till mellis. Det enda som hon velat ha. Det var ett dåligt beslut. Då kom allt upp. Allt som jag omsorgsfullt och försiktigt fått i henne idag. Ni vet lite, bara lite åt gången och vatten ofta men inte för stor mängd. Från ingenstans. Kaskadkräk. Överallt. Hennes hår och kläder, mina kläder, sockar och ända ner till underkläderna. Filten, kuddarna och täcket vi har i soffan. Inget på själva soffan tack o lov. Och för att inte tala om golvet.
Satte henne där på golvet och lät resten komma upp. Klappar, kramar och berömmer. Vänder mig om och där står Casper och är på vippen att slicka på resterna i soffan, NEEEEEJ. Han flyger bort i ren rädsla. La papper över resterna och smutstvätten i en hög på golvet. Kollar tvättid, finns ingen ledig i vårt hus förrän imorgonbitti. Fan. Undrar än en gång varför vi inte har en egen. Lägger det i en påse i en till påse i hallen i väntan på morgondagen.
Går in i badrummet. Klär av henne. Klär av mig. Tittar ner och hon sitter och biter på kläderna jag just tog av henne. Fyllda till bredden och botten med.. Ja. Ni förstår. UÄÄÄ.
Ställer oss i duschen. Rengör oss. Pausar och myser en stund. Handduk. Skrik. Fryser. Klär på oss. Går ut i vardagsrummet och sätter henne på en plats säker för eventuella efterskalv med lite leksaker. Håller tummarna för att hon ska godta att vara själv 2 min och YES."Renbäddar" soffan med nytt täcke, kudde och filt. Andas. Leker en stund. Gör vätskeersättning som sjukvården sagt att hon ska få om hon kräks eller diarréar. 5ml var 5e minut. Skrik. Hon vill ha mer än 5ml. Ger en till i smyg utan att berätta för någon. Nöjd 20 sek. Skrik. Hungrig. Gör lite gröt. Får i henne det, tillsammans med lite klämmis och vatten. Förstår inte hur hon kan vilja äta. Men hon behöll det. Ville nog ha mer men jag ville inte överdriva. Skriiik. Fan, klockan är bara 19, vill inte lägga henne förrän närmare 20 som vanligt. Härdar. Lyssnar på min ländrygg som skriker av smärta efter att ha burit hennes dryga 9 kilo i 2 veckor all vaken tid. Förutom när hon ligger i vagnen förstås, men då går ju jag. Kuriosa.
19.45. Paus i programmet jag ville se, perfekt. Läggning. Liiiite välling. Ber till de övre makterna att hon ska behålla det och sova hela natten. Somnar rätt obehindrat.
Vin och noblesse.
0 kommentar(er)
